Varför en nollvision?


Undernäring hos äldre är ett komplext problem, men det går att lösa.


Allt annat än en nollvision är oacceptabelt

Undernäring kan vara plågsamt och få allvarliga konsekvenser för den som drabbas. Det finns studier som pekar på att fallolyckor och andra komplikationer är över tre gånger så förekommande hos undernärda. Minskad muskelstyrka, orkeslöshet, ökad sårbarhet mot infektioner och högre risk för bland annat liggsår är exempel på tillstånd som kan drabba en undernärd. Nedstämdhet, fördröjd sårläkning, nedsatt funktion av hjärta och förvirring är ytterligare några.

Vi upptäcker det inte i tid. Merparten av de 1,9 miljoner som är över 65 år i Sverige bor i det egna hemmet. Bara en bråkdel av de äldre får hjälp i form av hemtjänst eller hemsjukvård, bor på korttids- eller särskilt boende. Tyvärr uppmärksammas undernäringen ofta inte förrän den äldre kommer i kontakt med vården. Över 35 procent av alla som flyttar till äldreboende är redan undernärda eller riskerar att bli det.


Stora samhällskostnader

Kostnaden för undernäringen i vård- och omsorg uppgår i runda tal till dubbelt så mycket som för övervikt. Varje år dör omkring tusen personer av undernäring och 70 000 skadar sig så allvarligt att de blir inlagda på sjukhus. Fallolyckor kostar samhället årligen över 11 miljarder. Det finns också studier som visar att en undernärd patient kostar ca 10 000 mer per vårddygn och att antalet vårddygn ökar med tre till fyra dagar för undernärda. Vilka faktiska ekonomiska konsekvenser undernäring får på samhällsnivå saknas emellertid, eftersom problemet är spritt över olika börsar och aktörer.