Varför en nollvision?


Undernäring hos äldre är ett komplext problem, som inte bara kan härledas till exempelvis sjukdom, åldrande eller ensamhet. Detta gör undernäringen svår att upptäcka. Bara cirka var femte som är i riskzonen får hjälp i tid.


Allt annat än en nollvision är oacceptabelt

Undernäring kan vara plågsamt och få allvarliga konsekvenser för den som drabbas. Det finns studier som pekar på att fallolyckor och andra komplikationer är över tre gånger så förekommande hos undernärda. Minskad muskelstyrka, orkeslöshet, ökad sårbarhet mot infektioner och högre risk för bland annat liggsår är exempel på tillstånd som kan drabba en undernärd. Nedstämdhet, fördröjd sårläkning, nedsatt funktion av hjärta och förvirring är ytterligare några.

Vi upptäcker det inte i tid. Merparten av de 1,9 miljoner som är över 65 år i Sverige bor i det egna hemmet. Bara en bråkdel av de äldre får hjälp i form av hemtjänst eller hemsjukvård, bor på korttids- eller särskilt boende. Tyvärr uppmärksammas undernäringen ofta inte förrän den äldre kommer i kontakt med vården. Över 35 procent av alla som flyttar till äldreboende är redan undernärda eller riskerar att bli det.


Stora samhällskostnader

Kostnaden för undernäringen i vård- och omsorg uppgår i runda tal till dubbelt så mycket som för övervikt. Varje år dör omkring tusen personer av undernäring och 70 000 skadar sig så allvarligt att de blir inlagda på sjukhus. Fallolyckor kostar samhället årligen över 11 miljarder. Det finns också studier som visar att en undernärd patient kostar ca 10 000 mer per vårddygn och att antalet vårddygn ökar med tre till fyra dagar för undernärda. Vilka faktiska ekonomiska konsekvenser undernäring får på samhällsnivå saknas emellertid, eftersom problemet är spritt över olika börsar och aktörer.


Individen i centrum

Äldre personer är ingen homogen grupp, utan består av män och kvinnor med olika kulturell och religiös bakgrund, i olika åldrar eller med funktionsvariationer. En studie visar att äldre kvinnor har en något högre risk för undernäring än äldre män, men alla kan drabbas. Därför måste en nollvision sätta individen i fokus och utgå från hens individuella behov och önskemål. Bara då kan vi få bort undernäringen.


Systemet måste vändas ut och in

Utmaningen att komma tillrätta med undernäringen hos äldre är komplex eftersom den kräver ett individanpassat – ej organisationsanpassat – system som involverar hela ekosystemet, det vill säga alla inblandade aktörer i samhället med påverkan på den äldres måltids- och vårdsituation. I planeringsprojektet har Livsmedelsakademin kartlagt dessa aktörer i figuren nedan. Den visar de kontaktytor som den äldre som bor hemma har, gällande beslut och påverkan kring mat och måltider.

Kartan är interaktiv och används för att visa de stuprör vi har identifierat. Kartan illustrerar hur komplext ekosystemet runt den äldre är och varför det är så svårt att få långsiktiga förändringar. Tidigare nationella satsningar har inte adresserat gapen i ekosystemet utan ofta genomförts i projektform med stimulansmedel och därmed inte fått bestående verkan.


Goda satsningar får ingen långsiktighet

Både Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket har de senaste åren arbetat med nya råd och riktlinjer för förebyggande av undernäring, fallprevention och förbättrade offentliga måltider(17). Inom Livsmedelsbranschen har företag svårigheter med offentlig upphandling och logistiklösningar, för att nå ut med bra mat till äldre. Vi har tagit del av goda exempel i flertalet kommuner, tex utvärderingen av en komplett matkasse med sex till åtta mål mat per dag i Hörby och Nordanstig. Projekten avslutades med positiva resultat, men trots detta saknades politisk förankring att permanent implementera resultaten.

Kunskapen om undernäringens uppkomst och följder kan därför anses välkänd. Däremot framkommer tydligt att det finns några väsentliga kunskapsstuprör. Ett av dem är vården, där måltid inte ses som en integrerad del av behandling och inte ingår i vårdpersonalens utbildning i någon större utsträckning. Detta medför att undernäringen upptäcks och behandlas för sent, eller att viktig information inte förs vidare till individen. Ett annat är samhället i stort, där okunskap samt ojämställdhet och låga pensioner, attityder och skönhetsideal, bidrar till undernäringens utbredning(18).


Stora stuprör hindrar lösningar

Huvudproblematiken är sammanfattningsvis att olika aktörer arbetar i stuprör och har problem att mötas och ta ansvar för att lösa denna komplexa fråga. En kvarstående systemförändring förblir ständigt frånvarande. Genom en gemensam nollvision för undernäring som antas av alla aktörer som arbetar i ekosystemet är vi övertygade om att en holistisk systemförändring är möjlig att uppnå.

Vi är många kompetenser som samlats i planeringsprojektet för att se hur vi får ihop ett välfungerande ekosystem runt den äldre individen. ”Vi”, är både livsmedelsföretag, handel, kommuner, organisationer, regioner, politiker, forskare, teknikbolag, föreningar och myndigheter. En unik uppslutning som i planeringsprojektet tillsammans identifierade insatsområden för förändringsprocessen.

LÄS MER OM DETTA HÄR.


Källor

1 Kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Artikelnr 2019-5-6, Socialstyrelsen
2 Livsmedelsverket: Bra måltider i äldreomsorgen ISBN: 978-91-7714-262-1
3 Nutritionsnätverket+SPF Seniorerna; Det undernärda Sverige
4 Statistiska Centralbyrån
5 Socialstyrelsen
6 Senior alert samt Nutritionsnätverket & SPF Seniorerna; Det undernärda Sverige
7 Statistiska Centralbyrån
8 Socialstyrelsen
9 Elia M et al: Clinical and economic outcomes of nutrition interventions across the continuum of care
10 Hälsoekonomi vid undernäring bland äldre; Kjeld Møller Pedersen, professor i hälsoekonomi, Syddansk Universitet (perspektiv.nu)
11 Nutritionsnätverket & SPF Seniorerna; Det undernärda Sverige
12 Who.int
13 Nina Due-Boije, Karin Larsson: Undernäring hos äldre personer med fokus på könsskillnader 2014: Sahlgrenska akademin
14 Smirthwaite Goldina, Tengelin Ellinor och Borrman Therese (2014). (O)jämställdhet i hälsa och vård.
15 Livsmedelsakademin https://kumu.io/nollvisionen/nollvisionen-for-undernaring#ekosystemet-runt-den-aeldre
16 SLV – ”Bättre måltider i äldreomsorgen – vad har gjorts och vad behöver göras”
17 SKL – ”Undernäring – åtgärder för att förebygga”, Socialstyrelsen – ” Att förebygga och behandla undernäring”
18 Professor Gunnar Akner, Karolinska institutet, samt Livsmedelsakademin