Våra fokusområden

1. Identifiering – öka samhällets förmåga att identifiera äldre som riskerar att bli undernärda

Undernäring börjar ofta hemma, i det så kallade ordinära boendet. Fler äldre behöver reflektera över sin måltidssituation och söka hjälp mot undernäring vid behov. Men det är svårt att nå de som riskerar att bli undernärda med information och stöd för att förebygga undernäring. Det finns flera orsaker. En anledning är missuppfattningen att det är normalt att gå ner i vikt när man är äldre, en annan är att det ofta saknas rutiner för att följa den äldres vikt och mående, och en tredje är att undernäring ofta kommer smygande.

Därför måste det finnas flera aktörer runt den äldre som kan upptäcka och agera på risk för undernäring. Genom rätt och enkla verktyg och med en tydlig ansvarsfördelning, blir det lättare att agera på tecken av undernäring och att hitta de som riskerar att bli undernärda i tid. 

2. Tillgång – öka äldres tillgång till anpassade livsmedel och måltidstjänster

Personer över 65 har generellt ett större behov av protein för att inte bli undernärda. Samtidigt är det vanligt att hungersklockan ringer mer sällan och aptiten minskar i takt med att vi åldras. Många äldre får inte i sig tillräckligt med näring och energi för att må bra och behålla hälsan, vilket leder till mindre ork i vardagen och svårare återhämtning efter sjukdom. 

Genom att göra det enkelt att få tillgång till god och näringsrik mat kan vi uppmuntra till större matlust.

3. Kunskap – öka kunskapen i samhället om värdet av näringsrika och trivsamma måltider för ett friskt åldrande

Mat och måltider är inte en fullt integrerad och prioriterad del av vård och omsorg, trots att näringstät och god mat i många fall kan förhindra undernäring och på så sätt bidra till ett friskare och aktivare liv. En anledning är att kunskapen kring undernäring och matens betydelse generellt sett är låg hos viktiga nyckelroller runt äldre individer.

Genom att lyfta kunskapsnivån och intresset för mat och dryck hos nyckelpersoner runt den äldre, kan fler vara med och bidra till att minska undernäringen.

4. Ensamhet – minska ofrivillig upplevd ensamhet kopplat till mat och måltider

Ungefär 10–15 procent av den äldre befolkningen upplever ofrivillig ensamhet. Det är en plågsam känsla och kan kopplas till fysisk och psykisk ohälsa. Därför är det så oerhört viktigt att vi gör vad vi kan för att minska ensamheten.

Det finns både social och emotionell ensamhet. En viktig poäng med umgänge är att man inte bara ska ha någon att prata med, utan man måste också ha tillit till den, annars upplevs, trots det sociala utbytet, fortfarande emotionell ensamhet.

Genom att hitta tillfällen att umgås på ett naturligt sätt kopplat till måltiden, ökar aptiten och matglädjen.

5. Beslutsunderlag – visa nyttan av förebyggande åtgärder mot undernäring

Kostnaden för undernäringen i vård- och omsorg uppgår i runda tal till dubbelt så mycket som för övervikt. Det finns studier som visar att en undernärd patient kostar ca 10 000 mer per vårddygn och att antalet vårddygn ökar med 3-4 stycken om patienten är undernärd. Många kommuner arbetar aktivt med att få bort undernäring, men insatserna blir ofta bara kortlivade projekt, trots goda resultat. En orsak är bristande förankring i kommunen vilket gör det svårt att få gehör för fortsatt arbete.

Det lönar sig ekonomiskt att investera i förebyggande arbete, genom att vårdbehovet minskar och man kan skjuta upp flytten flytten till särskilt boende.