Samhället upptäcker ofta inte undernäringen tillräckligt tidigt, utan först när den äldre kommer i kontakt med vården eller den kommunala omsorgen.
Hypotes
Genom rätt och enkla verktyg och med en tydlig ansvarsfördelning så att man vet vart man ska vända sig, blir det lättare att agera på tecken av undernäring och att hitta de som riskerar att bli undernärda i tid.
Problem
Undernäring börjar ofta i det så kallade ordinära boendet. Fler äldre behöver reflektera över sin måltidssituation och söka hjälp mot undernäring om det skulle behövas, men det är svårt att nå de som riskerar att bli undernärda med information och stöd för att förebygga undernäring. Det finns flera orsaker. En anledning är missuppfattningen att det är normalt att gå ner i vikt när man är äldre, en annan är att det ofta saknas rutiner för att följa den äldres vikt och mående, och en tredje är att undernäring ofta kommer smygande. För de som har hemtjänst borde det vara lättare att förhindra undernäring, men endast 16 procent av de som är äldre än 65 år har hemtjänst eller annat stöd från samhället, och inom hemtjänsten har endast 40 procent rutiner för vad de ska göra om de upptäcker undernäring. Därför måste det finnas flera aktörer runt den äldre som kan upptäcka och agera på risk för undernäring.
Vad vi gjort
Vi har fokuserat på tre insatser för att hitta de som riskerar att bli undernärda:
- informationsmaterial i Kävlinge
- Motiverande samtal i Ensekde/Årska/Vantör
- App för att väga och fråga
Informationsmaterial
I Kävlinge kommun har vi informerat om kommunens erbjudanden och aktiviteter kring måltider och hälsa. Enhetschefer, undersköterskor, samordnare, larminstallatörer, bidståndshandläggare och personal på äldremottagningen på vårdcentralen involverades. Informationsmaterialet delades ut till alla seniora omsorgstagare i ett specifikt hemtjänstområde. Det kunde vara i anslutning till installation av trygghetslarm, besök från biståndsbedömare eller av paramedicinare eller inom hemtjänst. Även äldremottagningen delade ut informationen till de personer som kommunen kanske aldrig kommer i kontakt med.
Personal i kommunen och primärvården etablerade en kontakt kopplat till kommunens riskbedömning av undernäring hos omsorgstagare utan hemsjukvård.
App för att väga och fråga
Vi testade en app på särskilt boende i Kävlinge och Enskede-Årsta-Vantör för att mäta äldres vikt, fråga om deras aptit och deras tankar och önskemål kring måltider. Frågorna besvarades tillsammans med de äldre i samband med projektet behovsanpassade matkassar som pågick under sex veckor.
Motiverande samtal
Genom att utbilda hemtjänstpersonal och biståndshandläggare i metoden Motiverande samtal, ville vi se om vi kunde motivera fler äldre att tacka ja till måltidsinsatser. Biståndshandläggare, vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänsten gick utbildningen, som är en strukturerad samtalsmetod för att stötta människor till förändring. Utbildningen innehöll bland annat rollspel och metodmöten.
Resultat
Informationsmaterialet: Några stycken fler fick beviljat biståndsinsatser för hjälp med frukost, tillaga värma dagens huvudmål och hjälp med inköp. Mycket annat kan givetvis påverka utöver utdelad information.
Appen: Vi såg att en teknisk lösning kan underlätta för dels den äldre som fyller i vikt och vad man har ätit under dagen men också för personal som får en sammanställd tydlig information om vad de äldre har ätit under dagen och hur mycket av dagens näringsbehov de har fått i sig. Personalen upplevde att detta förenklade deras arbete mycket. Exempelvis en äldre som inte åt så mycket av middagen kunde komplettera det med att ta ett mellanmål innan de gick och la sig. Personalen upplevde det som tryggt att bättre veta hur de äldre åt och därmed tidigare kunna sätta in åtgärder som motverkar undernäring.
Motiverande samtal (MI): Vi kunde konstatera att det saknas utbildningar i motiverande samtal som riktar sig mot äldreomsorgen, och fick därför utveckla en del material själva, så som rollspel.
Mi var ett bra verktyg i samtalet med den äldre för att enklare kartlägga behov vid utredning samt stötta den äldre i att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt.
Deltagarna upplevde att metodmöte gav en ökad kommunikation och förståelse mellan professionerna, samt fortsatt stöd i det egna arbetet med MI.
Lärdomar
Informationsmaterial: Skapa eller öka samarbete kring förebyggande åtgärder/undernäring mellan kommun och primärvård, näringsliv, folktandvård och kyrkliga samfund med flera.
Appen: Vi lärde oss att det är viktigt att personalen får en ordentlig genomgång av appen, alla är inte lika datorvana. Även vikarier behöver lära sig tekniken, men detta kan vara svårt att hinna med. Det är också viktigt att tekniken är så enkel som möjligt, och att det blir en rutin att fylla i – så att man inte glömmer bort.
Motiverande samtal: Alla biståndshandläggare och hemtjänstpersonal bör gå MI-utbildning för att stärka god och nära vård och det hälsofrämjande förhållningssättet.
I fortsatta arbetet framåt bör även hemtjänstpersonal få Handledning inom Individens Behov i Centrum (IBIC) som bygger på metoder inom MI.
En bra uppbyggnad på metodmöte innefattar olika delar av aktiviteter. Variation av aktiviteter kan bestå av rollspel, filmer, kunskapsbyte kopplat till kollegialt lärande.
Nästa steg
Under 2024 kommer Kävlinge kommun utveckla en ”medborgarapp” där äldre ska kunna göra en första riskbedömning. Här ska kommunens förebyggande enhet inkluderas.
Kävlinge ska också fortsätta utveckla och testa samverkansrutiner, kommunikationskanaler och systematik som hjälper kommuner och regioner att samverka för att så tidigt som möjligt identifiera och stötta äldre som riskerar undernäring.
Enskede/Årsta/Vantör har anställt en äldrekoordinator som ska skapa bryggor mellan äldre och andra aktörer som kan fånga upp risk för undernäring.