Öka kunskapen om undernäring och måltider


Det saknas en generell kunskap i samhället om hur man bör äta med ökad ålder för att bibehålla en hög livskvalitet genom livet.

Här bidrar ålderismen i Sverige negativt.


Hypotes

Genom att lyfta kunskapsnivån och intresset för mat och dryck hos nyckelpersoner runt den äldre, kan fler vara med och bidra till att minska undernäringen.

Problem

Mat och måltider är idag inte en fullt integrerad och prioriterad del av vård och omsorg, trots att näringstät och god mat i många fall kan förhindra undernäring och på så sätt bidra till ett friskare och aktivare liv. En anledning är att kunskapen kring undernäring och matens betydelse generellt sett är låg hos viktiga nyckelroller runt äldre individer.


Vad vi gjort

Vi har genomfört två undersökningar. En enkätundersökning riktades mot personal inom hemtjänst, hemsjukvård och biståndshandläggning, politiker och administrativ personal i Kävlinge och i Enskede-Årsta-Vantör. Syftet var att ta reda på deras behov och intresse av kompetens om mat och måltid för äldre. I den andra undersökningen intervjuade vi chefer, biståndshandläggare, kostpersonal, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), sjuksköterskor, personal inom hemtjänst och på förebyggande enheter i Kävlinge och Enskede-Årsta-Vantör för att få en bild över hur kommunerna använder Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hur undernäring kan förebyggas och behandlas samt Livsmedelsverkets råd för bra måltider i äldreomsorgen.


Lärdomar

Resultaten av undersökningarna visar bland annat att  chefer inom bistånd har en ganska begränsad utbildning om undernäring hos äldre. Inom äldreomsorgen har chefer och medarbetare som sjuksköterskor och vissa undersköterskor med måltidsansvar fått viss utbildning både inom sin grundutbildning och genom kompetensutveckling men det blir tyvärr mest då fokus på näringsdryck. Intervjuerna pekade på ett klart behov av utbildning. Sjuksköterskor har kunskap om näringsdryck som sätts in som en kortvarig insats med biståndsstöd men det behövs utbildningar i hur man ska äta som äldre, hur man kommunicerar det med äldre, hur maten bör dukas upp för att se aptitlig ut och hur de äldre kan frestas att testa nya rätter och få ökad aptit.  ​​

Enkäten skickades ut till 185 medarbetare i äldreomsorgen i de båda kommunerna. Av dessa anser sig 30 procent ha tillräckliga tillräckliga kunskaper om mat och måltid medan  60 procent anser att de har goda kunskaper men att att de behöver mer utbildning. I Kävlinge anger 19 procent av personalen att kunskaper är bristande, och i Enskede-Årsta-Vantör svarar 5 procent att det är så. 

De fem vanligaste områden där personalen anger att de behöver mer kunskap är:

  • Hur mediciner kan påverka aptit och ätande/näringsbehov (16 %). 
  • Hur sjukdomar kan påverka aptit och ätande/näringsbehov (15 %). 
  • Hur jag kan inspirera och motivera äldre personer att äta mer näringsriktigt (14 %). 
  • Hur jag kan bedöma om den äldre personen äter tillräckligt (12 %). 
  • Kunskap om vilken typ av maträtter, mellanmål eller livsmedel som är näringsrika och lämpliga för äldre med sämre aptit (11%).

Nästa steg

Under etapp 2 ska vi arbeta med att utveckla olika utbildningsformat tillsammans med personal i Kävlinge och i Enskede Årsta Vantör för både medarbetare och chefer. Formaten ska därefter fyllas med innehåll och testas. Vi ska också se hur utbildningen kan omsättas i det dagliga arbetet.


Följ projektet och engagera dig på LinkedIn

Kontaktperson: Per Simonsson