Fler insatser mot undernäring behövs i ny lag

DEBATTARTIKEL: Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en leveransservice, anser debattörer från Kävlinge kommun, Livsmedelsakademin och Rise.

Sverige håller på att få en helt ny lag för äldreomsorgen. Den ska förtydliga kommunernas uppdrag om att ge äldre trygghet och omsorg utifrån individens behov.  Lagen syftar till att stödja en äldreomsorg som har likvärdigt god kvalitet och som ger stöd och hjälp utifrån den enskilda individens förutsättningar, behov, önskemål och möjlighet till delaktighet. Det är bra. Alla har rätt till hög livskvalitet, oavsett ålder, och rätt att vara delaktig i beslut som rör en själv. 

Det är positivt att det kommer en lag där ansvaret mellan region och kommun blir tydligare och som förtydligar vem som har ansvar för samarbetet. Utan tydliga ansvar och roller riskerar viktiga frågor, som att förebygga eller behandla undernäring, att falla mellan stolarna. 

Utredningen En äldreomsorgslag föreslår också att äldreomsorgen ska ha ett förebyggande perspektiv och inriktas på att vara hälsofrämjande och stödja individens funktionsförmåga. Äldreomsorg handlar alltså inte bara om att vårda, utan även om att ge så många friska år med hög livskvalitet som möjligt till de äldre. 

Den nya lagen skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att minska förekomsten av undernäring hos äldre. Förutom att undernäring orsakar ett enormt lidande, kostar det samhället otaliga miljarder kronor. Undernäring ökar bland annat risken för fallskador, följdsjukdomar och längre sjukhusvistelser. Det är en kostnad som kommer att öka om vi inte agerar nu, eftersom vi blir allt äldre och allt fler av oss bor hemma längre. I framtiden förväntas antalet äldre över 80 år att nära fördubblas, till cirka 900 000 år 2040 enligt Socialstyrelsen.

Vi vet att mat och måltider har en oerhört stor betydelse för både hälsan och välbefinnandet. Måltiden skapar mening i livet, bidrar till social samvaro, och spelar en viktig roll för tillfrisknande, rehabilitering och läkning. Men måltiden måste anpassas utifrån den äldres situation och önskemål för att kunna bidra till att förebygga undernäringen.

Vi menar att tre frågor måste förtydligas i den nya omsorgslagen. 

1. Mat och måltid måste lyftas fram som en viktig del av omsorgen.

Måltiden är en central del av livet och måste därför också vara en central del av omsorgen. I dag ses mat ofta som en leveransservice, vilket leder till att helheten kring måltiden inte tillgodoses, till exempel sällskap vid måltiden, ätstödjande åtgärder, god måltidsmiljö och förstås att maten är god. Detta är faktorer som är viktiga för att stimulera aptit och en del av de åtgärder som behövs för att minska risken för undernäring. Den nya äldreomsorgslagen måste tydligt definiera mat och måltid som en omsorgsinsats, inte som en serviceinsats. 

2. Det måste finnas tillgång till dietistkompetens i alla kommuner.

Att tidigt identifiera de individer som har, eller riskerar att få, ett försämrat näringstillstånd på grund av ålder och sjukdom är en avgörande faktor för en god rehabilitering. Dietister är den yrkesgrupp som har den mest kvalificerade specialistkompetensen inom nutrition, mat och måltider. De behövs för att kunna bygga upp och utveckla arbetet med att minska förekomsten av undernäring i kommunerna. Som lagförslaget nu är utformat kan dietister inte vara verksamhetsstöd till chefer inom omsorgen – en yrkesgrupp som ofta saknar specialiserad nutritionsutbildning. Endast arbets- och fysioterapeuter lyfts fram, men även dietister bör kunna vara en naturlig del av det rehabiliterande arbetet. 

3. Måltiden måste ses som en resurs i omsorgen.

Måltiden är en outnyttjad resurs i omsorgen, som skulle kunna bidra till så mycket mer än näring, till exempel social samvaro, finmotorisk aktivitet, bibehållande av fysiska och kognitiva förmågor och i slutändan ökad livskvalitet. Genom att definiera måltiden som en central del av omsorgen och involvera dietister i rehabiliteringsansvaret skulle kostnaden för maten kunna användas till så mycket mer än att enbart vara ett näringsintag, och därmed bidra till att minska behovet av andra kostsamma insatser. 

Vi menar att den nya äldreomsorgslagen är ett viktigt verktyg för att minska undernäringen hos äldre genom att lyfta måltidens roll i omsorgen och tydliggöra ansvaret för arbetet mot undernäring.

Pernilla Fagerlin
Projektledare, Livsmedelsakademin, samt ansvarig för Livsmedelsakademins remissvar

Maria Biörklund Helgesson
Forskare, forskningsinstitutet Rise

Jens Modéer
Måltidschef, Kävlinge kommun