Intressanta resultat i arbetet med kostnadsschablon

Förebyggande hälsoarbete för att minska undernäring hos äldre genomförs i många sammanhang och det finns ganska mycket kunskap om att ett förebyggande hälsoarbete ofta resulterar i mindre ohälsa längre fram i livet.  God och näringsrik mat, umgänge och sällskap, motion, träning och starka intressen ger ofta en bättre hälsa och livskvalitet. Problemet vi har fokuserat på i Nollvisionen för undernäring hos äldre är att det saknas ett sätt att relatera de kostnader samhället har för förebyggande hälsoarbete till de kostnader en minskad hälsa resulterar i.

I Nollvisionens Pilot 6 försöker vi hitta lösningar på detta problem. Under våren 2022 startade vi ett pilotprojekt i Kävlinge kommun med mat och måltider till äldre, ett samarbete med Pilot 10 i Nollvisionen. Kävlinge kommun gav äldre i ordinärt boende i kommunen möjlighet att testa ett nytt måltidskoncept där deltagarna fick måltider i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendation om mat till äldre med sex mindre måltider om dagen. I Kävlinge ingår dessa sex måltider om dagen för de äldre som bor på särskilt boende. I testet gavs äldre i ordinärt boende möjligheten att få måltiderna hemkörda som kyld mat tre gånger per vecka.

För att testa vilken effekt denna insats skulle få på de äldre behövde vi ett verktyg för att mäta förändringen. Vi startade ett samarbeta med Institutet för Hälsoekonomi IHE i Lund och de introducerade mätverktyget ASCOT som står för Adult Social Care Outcome Toolkit. Det är en enkät med åtta frågor som mäter upplevd livskvalitet hos någon som får vård och omsorgsinsatser på en skala mellan 0-1. Den är utvecklad av University of Kent i Storbritannien och har använts i ca 20 år i flera länder i världen.

Testet startade i april 2022 då 20 äldre i ordinärt boende hade tackat ja till att medverka i projektet. De fyllde i ASCOT enkäten och resultaten sammanställdes anonymiserat. Efter 10 veckor i juli 2022 fyllde deltagarna i enkäten igen och resultaten sammanställdes anonymiserat. Inom området mat och måltid gick den upplevda livskvalitén upp för drygt 80 % av deltagarna. Däremot såg vi en minskning i den upplevda livskvaliteten inom av känslan av trygghet och känslan av värdighet då hjälp gavs. Vi undersökte detta och kom fram till att känslan av trygghet relaterade till kriget i Ukraina, samt skenande livsmedels- och energipriser. Den minskade upplevda livskvaliteten i värdighet då de äldre tog emot hjälp uppkom av att ordinarie personal i hemtjänsten gick på semester och sommarvikarier kom in. Den totala förändringen i upplevd livskvalitet för de deltagande äldre blev därmed oförändrad.

Resultaten är mycket intressanta och behöver testas ytterligare. De visar på hur komplext och sammansatt begreppet livskvalitet är. För att få bästa effekt av insatserna i termer av livskvalitet behöver man arbeta med många olika insatser samtidigt. Måltidskonceptet gav utan tvekan en mycket positiv effekt för de äldres upplevda livskvalitet. Dessutom fick vi information om hur viktig personalen är för den äldre, att ny hemtjänstpersonal inledningsvis kan skapa en lägre upplevd livskvalitet vilket kan åtgärdas med insatser kring schemaläggning, introduktion och utbildning till sommarvikarier, mm. Kostnaden för måltidskonceptet som de äldre fick testa resulterade i en ökad upplevd livskvalitet som skulle kunna estimeras med framtida lägre kostnader för ökad ohälsa till följd av undernäring. Dock måste andra delar av vård- och omsorgsinsatser undersökas parallellt för att kunna bedöma den totala effekten av insatser.

Vi behöver göra fler test för att se hur ASCOT fungerar för andra insatser. Nu i höst startar det arbetet i Enskede Årsta Vantörs SDF i Stockholms stad, där vi kommer att mäta effekten av sällskap vid måltider med hjälp av ASCOT. Det testet beräknas vara klart i början av 2023 varefter en sammanställning sker.